Ny läkare till kliniken!

Vi utökar läkarstaben på kliniken med en kvinnlig läkare. Vi välkomnar Dr Sarah Nordqvist som idag börjar hos oss.

Sarah, som genom sitt forskningsprojekt även är knuten till Uppsala universitet, har många års erfarenhet inom området och kommer närmast från Fertilitetscentrum i Stockholm.

Nya e-postadresser för rapport.

Nu har vi öppnat en ny e-postadress där du kan rapportera om du blivit gravid eller inte efter behandling hos oss.
Vi hoppas att denna möjlighet skall förenkla för både er och oss.

Adressen är: testsvar@linne.se

Ange ditt namn och personnummer, vilken dag du testade och vad det visade

Vi har även en adress för rapport av utfall av graviditeten.  Adressen är gravsvar@linne.se.
V g se under "kontakt" för detaljer.

Trådlöst nätverk

Många av er som besöker oss har efterfrågat trådlöst nätverk, för att kunna använda egen dator eller surfplatta.
Nu har vi fått igång vårt trådlösa nät. Det är självklart fritt för er som går här på kliniken.
Säg till om lösenord när ni kommer.

Nu är vi både kvalitets- och miljöcertifierade!

Kvalitetscertifierade har vi varit sedan 2006. Sedan december 2011 är vi även miljöcertifierade. Läs mer under Kvalitetsarbete!

Stort intresse över världen för vår prognosmodell

Första veckan i juli 2011 hölls den årliga europeiska kongressen för IVF och infertilitetsforskning, ESHRE, i Stockholm. Kongressen är numera världens största med över 8000 deltagare. Vår rapport om Linnéklinikens prognosmodell (Vetenskap) för ett resp två embryon hade valts ut som föredrag och uppmärksammades också med en presskonferens. Intresset från media över hela världen var mycket stort: här presenterades för första gången en modell som med god säkerhet kan sänka tvillingfrekvensen och ändå bibehålla samma höga chans att få barn som om två embryon återförs genomgående. Vi visade att detta innebär att betydligt färre barn föds för tidigt eller med för låg födelsevikt, vilket minskar deras risker att drabbas av skador eller handikapp.

På följande länkar kan ni läsa (eller lyssna) på en del av de reportage som blev följden i internationell media: Expressen, DN, SVT, Press release ESHRE 2011, BBC World News (Radio): Health Check 06/07/2011, BBC News, Daily Mail, UK, Science Daily, The Australian, New Scientist, AFP.

Embryoåterföring dag 2 eller dag 5 (blastocyst)?

Carl von Linnékliniken använder sedan 2004 konsekvent den modell som utarbetats på kliniken för embryobedömning dag 2. Modellen har inneburit bibehållet antal födda per ägguthämtning och väsentligt minskad flerbördsrisk (se även Vetenskap). Blastocystodling har gjorts undantagsvis. Att odla de befruktade äggen längre tid innebär i sig inte någon kvalitativ förbättring av embryona, utan fungerar uteslutande som ett ”extra urvalsinstrument”. I de fall det finns tillgång till en större mängd vidaredelade embryon kan man med långtidsodling i viss mån öka chansen att välja rätt embryo vid den aktuella återsättningen.

All hantering av befruktade ägg utanför kroppen innebär risk för påverkan av embryot, s k epigenetisk påverkan. Senare tids forskning talar för att den risken möjligen ökar vid längre tids odling. Svenska uppföljningsstudier efter IVF/ICSI har påvisat en något högre risk för förtidig födsel och missbildningar efter blastocystodling och återföring dag 5, jämfört med återföring dag 2 [1, 2].

I skrivande stund (mars 2011) har knappt 200 barn fötts efter blastocystodling efter behandling på Carl von Linnékliniken. Även om det bland dem inte finns några rapporterade missbildningar kommer kliniken, liksom tidigare, fortsättningsvis ha en restriktiv inställning till blastocystodling. Vi kommer dock ha behandlingsmetoden tillgänglig i utvalda fall och efter diskussion med de par som kan bli aktuella. Exempel på det kan vara att man gjort ett flertal behandlingar utan graviditet eller om man fått många embryon till frys och där ett flertal frysåterföringar gjorts utan framgång.




Referenser:

1. Kallen, B., et al., Blastocyst versus cleavage stage transfer in in vitro fertilization: differences in neonatal outcome? Fertil Steril, 2010. 94(5): p. 1680-3.
2. Finnstrom, O., et al., Maternal and child outcome after in-vitro fertilization-a review of 25 years population based data from Sweden. Acta Obstet Gynecol Scand, 2011.

Nobelpriset till IVF-teknikens fader

Robert Edwards, den brittiske forskaren som ligger bakom IVF-tekniken, har äntligen belönats med Nobelpriset. Beskedet lämnades kl 11.30 måndagen den 4 oktober. När Lousie Brown föddes 1978 var hon det första provrörbarnet, men mer än 20 års enträgen forskning och mängder av misslyckade försök låg bakom. Robert Edwards jobbade till stor del på egen hand med den rent laboratoriemässiga delen. Dr Patrick Steptoe (avliden 1988) hjälpte honom med det rent kliniska arbetet, såsom ägguttagning och återföring av embryot. I början av 90-talet var Robert Edwards på besök i Uppsala, där han föreläste och även hälsade på oss på Carl von Linnekliniken. Bilden visar (från vänster) Jan Holte, Robert Edwards, Torbjörn Bergh och Örjan Lundvist. Pressen i Sverige följde direkt upp nyheten om Edwards Nobelpris med bl a ett stort reportage från Linnékliniken och en intervju med en 15-årig pojke som kommit till efter behandling på kliniken (Upsala Nya Tidning).  Svenska Dagbladet gjorde nedanstående intervju med prof em Lars Hamberger, Göteborg, och Linnéklinikens Jan Holte.  

1982 blev Lars Hamberger den första läkaren i Sverige – och den sjätte i världen – att genomföra en lyckad IVF-behandling.
Detta efter att ha lärt sig "alla trixen" från föregångaren Robert Edwards.
Han berättar för SvD.se att han och hans forskargrupp har nominerat professorn till Nobelpriset i tio år.
– Det gick i Nobels anda att upptäckten skulle vara viktig för många människor, och det tyckte vi
Edwards forskning uppfyllde väldigt väl, säger han.
Att priset trots det har dröjt tror han beror på att provrörsbefruktning länge ansetts kontroversiellt,
framförallt inom den katolska kyrkan och andra religiösa grupper. Detta kan ha skrämt kommittén
som inte gärna utmanar för mycket, menar han.
– Nu har det fötts 5 miljoner friska barn genom provrörsbefruktning och tanken är inte längre lika provocerande.
Som god vän till Edwards tycker han emellertid att det är tråkigt att priset kommer så sent i forskarens karriär.
– I dag är han över 80 år och inte vid god hälsa, jag har försökt ringa och gratulera men får bara telefonsvararen, säger han.

En annan som glädjs över valet av pristagare är Jan Holte, fertilitetsläkare vid Carl von Linnékliniken i Uppsala.
– En av de stora upptäckterna under 1900-talet som fått enorma kliniska konsekvenser, summerar
han Edwards betydelse för IVF-forskningen.
– Utan hans pionjärinsatser kanske vi inte skulle haft provrörsbefruktning, och det är ju en metod som
hjälper så oerhört många människor, fortsätter han.
Och även om IVF-metoden har förfinats med åren, är det Edwards enträgna laboratoriearbete som ledde
till att det första barnet kom till genom provrörsbefruktning för 32 år sedan, menar Jan Holte.
– Fortfarande i dag baseras behandlingarna på hans forskning, även om det är större chans att de lyckas i dag.
Jan Holte, vars egen forskning fokuserar på att ta fram bättre prognosmodeller för IVF-behandlingar, har
träffat Robert Edwards då han besökt kliniken i Sverige.
– En fantastisk person. Oerhört energisk och charmerande, beskriver han den 84-årige Nobelpristagaren.
MIKAELA ÅKERMAN
mikaela.akerman@svd.se

Rapport från den europeiska kongressen i Rom

Den årliga europeiska kongressen, ESHRE, hölls i år i Rom. Mängder av nya bra vetenskapliga studier presenterades. Glädjande var att en av världens ledande embryologer (och tidigare ordförande i ESHRE), Arne Sunde från Trondheim, i sin huvudföreläsning lyfte fram vår studie som ledde fram till en ny kvalitetsbedömning av embryon som världsunik (Vetenskap) och inspirationskälla till fortsatta studier i området.

I övrigt rapporterar vår dr Thomas Brodin om två intressanta vetenskapliga arbeten. Den ena är fransk (F Brugnon, Clermont Ferrand) och visade att långtidsodling till dag 5/6 (blastocyster) inte ger högre total graviditetsfrekvens jämfört med kort odling (dag 2). Studien var korrekt gjord med lottning av patienter till antingen lång eller kort odling. Man såg samma lyckandegrad per återföring. Viktigast är att också den sammanlagda graviditetsfrekvensen per ägguttagning, alltså inkl ev återföring av frysta och tinade embryon inte skiljde sig, men man noterade en sämre överlevnad av de frysta och tinade blastocysterna. Resultaten går helt i linje med andra väl genomförda studier, och styrker oss i vår strategi att i första hand odla embryon kort tid, enligt grundprincipen att livmodern är en bättre miljö än t o m de bästa inkubatorer (värmeskåp).

Den andra studien (S P Kaandorp, Holland) prövade att behandla gravida kvinnor (totalt 364 st) med tidigare upprepade missfall, med antingen lågdos salicylsyra enbart, eller i kombination med lågmolekylärt heparin. Ingen av behandlingarna gav bättre utfall än det man fick i den tredje gruppen, kvinnor som bara fick "sockerpiller", placebo. Även om detta är nedslående resultat, så styrker det uppfattningen att de flesta tidiga missfall beror på avvikelser i embryot och alltså inte kan räddas med behandling.

Studier av detta slag är viktiga eftersom "gissa och tyck" blir allt vanligare inom fertilitetsbehandlingar, något som inte bara syns på nätet utan tyvärr börjat influera kollegor att sätta in allehanda extra mediciner vid och efter IVF för att "förbättra" resultaten. Detta trots att vetenskapen talar för att de extra medicinerna är verkningslösa - och i värsta fall - inte helt ofarliga. Varken lågdos salicyl, Trombyl, eller proppförebyggande medel typ Fragmin, är helt fria från biverkningar och risker.

2010 - nytt decennium!

2010 firar Linnékliniken 20-årsjubileum. Ingen privatklinik i Sverige, troligen inte i Norden, har hjälpt så många par att få barn. Vi hoppas kunna fortsätta hjälpa så många som möjligt också under det nya decenniet!

Mer om äggreserven

Vår studie om hur äggreserven kan bedömas med kombinationen av hormonerna FSH och LH är nu publicerad i Human Reproduction, den viktigaste tidsskriften inom IVF i Europa. Vi visar där att den gamla traditionen att bara mäta FSH bör ersättas med mätning av FSH och LH. Nivåerna i kombination kan sedan ge en skattning av äggreserven. Denna mätning tillsammans med kvinnans ålder och en noggrann ultraljudsundersökning av äggstockarna ger en bättre skattning av äggreserven än tidigare. Detta innebär också bättre bedömning av graviditetschansen inför IVF.

Vi fortsätter också att utvärdera AMH (se nedan) som ett sätt att mäta äggreserven. Vi räknar med att ha analyser klara under hösten, då vi bättre kan avgöra värdet av att också mäta AMH.

Tillströmningen av patienter till Linnékliniken ökar ständigt, vilket är glädjande. Trots ökad bemanning vid telefonerna kan det tyvärr innebära köer, fr a på måndagar. Bäst är att ringa oss på övriga vardagar, och helst på eftermiddagarna. Vi är måna om att fortsätta hålla kvalitetskraven mycket höga, och vi ser också fortsatt höga graviditetssiffror.

2009 har börjat bra

24 januari 2009

Linnékliniken upplever en fortsatt ökad tillströmning av patienter. Vi tror det beror på en kombination av gott omhändertagande, mycket bra resultat och låga priser. Vi försöker möta den ökade tillströmningen med en utökad personalstyrka och mer tilltagna telefontider.

Vi har anställt en ny doktor, Thomas Brodin. Thomas har mångårig erfarenhet av att hantera utredningar av ofrivillig barnlöshet och att sköta IVF-stimuleringar från sitt arbete som överläkare på Centrallasarettet i Eskilstuna (där han fortsätter arbeta på halvtid). Thomas fortsätter också forskningsarbetet med oss och Uppsala Universitet.

I en tid när andra IVF-kliniker köpts upp av ett större företag, har vi valt att stå kvar som oberoende klinik. Vi tror inte vi skulle kunna behålla den unika profil vi skapat under arton år, om vi inlemmats som en i mängden i en stor koncern. Att hantera barnlöshet kräver ett personligt engagemang hos alla inblandade i vårdkedjan. Är det lika lätt att känna i en stor koncern? Vi tror inte det.

Snart jul - 5000 barn födda efter behandling på Linnékliniken. Vår uppsats om menscykelns längd publicerad.

18 december 2008

Vår undersökning om hur en kvinnas normala menscykel avspeglar hennes fruktsamhet är nu publicerad i novembernumret av Fertility & Sterility. Thomas Brodin har blivit intervjuad av Reuters och Jan Holte av Uppsala Nya Tidning. Resultaten, som redan beskrivits här nedan, väcker en del frågor. Om en kvinnas menscykel oftast är längre än 28 dagar är det förmodligen ett tecken på god äggreserv, och om den är kortare än 28 dagar är det förmodligen ett tecken på en sämre äggreserv.

Enstaka kvinnor  stämmer inte med mallen - en lång cykel kan vara förenad med en sämre äggreserv och en kort cykel kan finnas tillsammans med en god reserv. För att komma närmare sanningen bör flera undersökningar göras. Dessa innebär en noggrann undersökning av äggstockarna med ultraljud och en del hormonprover. Tillsammans ger dessa provsvar en bättre bild av kvinnans äggreserv. Görs en sådan bedömning hos oss (eller hos vissa av våra samarbetsdoktorer) så kan vi ge en prognos för chansen att lyckas med IVF.  Man bör dock komma ihåg, att prognosen är ungefärlig. Se också vårt resonemang nedan om AMH.

Höst ute - men inte på kliniken

9 oktober 2008

Under hösten har kliniken fått en ytterligare ökad tillströmning av patienter. Vi ser det som ett bevis på att man uppskattar vår policy att ge individuell rådgivning och chansbedömning till våra par.  Våra prognosmodeller är unika i världen, baserade på åratals forskning. Ofta hör vi kommentaren att ”på den andra kliniken fick vi bara höra vad kliniken hade för genomsnittsresultat, inte hur våra egna chanser var”. Naturligtvis har ett par där kvinnan är drygt 30 år bättre chanser än genomsnittet. Det bör kunna mätas före behandlingen. På samma sätt bör en kvinna på 40 år få en ärlig prognosbedömning.

Inget enskilt test klarar en sådan bedömning. AMH är ett sådant blodprov. Det mäter chansen att äggstockarna fortfarande har bra ägg kvar. Men studier visar att AMH ensamt är sämre än noggrann mätning av äggstockarna med ultraljud i kombination med analyser av andra hormoner. Nivåer på AMH ska alltså tolkas med stor försiktighet. Det bör ses som ett komplement till andra mätningar, och fortfarande på utprovningsstadiet. Ett lågt AMH ensamt ska alltså inte vara skäl att vägra ett par behandling. Det ska ses som en antydan att chanserna att lyckas troligen är lägre än genomsnittet, men andra tester behövs för att ge en säkrare bedömning. De nya data som kommer fram vid själva IVF-behandlingen är också starkare än ett enskilt AMH-värde.

Vi möter den ökade strömmen av patienter med ökade resurser inom personalstyrkan. Så vi hoppas att telefonköerna inte ska bli för långa. Ett tips är att ringa på eftermiddagen, och helst undvika måndagar. Trots ökad efterfrågan är vår ambition att hålla nere väntetider och hålla uppe kvaliteten i vården. Resultaten från höstens behandlingar talar också för detta – rekordmånga har blivit gravida.

Nu är det sommar

2 juni 2008

Vi har haft en stark vårtemin med mängder av graviditeter. Vårt sätt att bedöma embryon och värdera ett pars chanser till graviditet fortsätter att väcka uppmärksamhet inom och utom landet. Under våren har vi varit inbjudna att föreläsa om detta i olika länder.

Vi ökar något antalet behandlingar med det s k korta protokollet. Då används ej nässprayen som förbehandling, vilket förstås kan kännas skönt. Det verkar passa fr a de patienter som har känsliga äggstockar med risk för överstimulering, men är inte säkert bättre för de kvinnor som producerar färre ägg.

Vi har noterat att en del patienter gör utredningar med en del "nya" prover, fr a TNF-alfa. En utvärdering av litteraturen visar dock att provet inte tillför något. Tyvärr verkar åtgärder och provtagningar av inget eller mycket begränsat värde öka. Vi tror det beror på att marknadsföring av sådant ökat drastiskt på Internet, och att människor med barnlöshetsproblem gärna vill gripa efter halmstrået. Nyligen berättade en patient att hon förutom akupunktur fått laserbehandling av sina äggstockar under pågående hormonstimulering! Något som helst stöd för att detta skulle vara bra finns ej! Försök alltid fråga om vetenskapliga bevis innan ni betalar för dessa prover eller "behandlingar", och är ni tveksamma så hör med oss.

December 2007

20 december 2007  

Vi summerar nu vårt 18:e år på Linnékliniken. Snart har 5000 barn fötts efter behandling här, en siffra som vi inte tror överträffas av någon annan klinik i de nordiska länderna. Men viktigare är att behandlingarna under senare år resulterar i fler friska och normalviktiga barn än tidigare. Detta beror på det unika prognossystem som vi utarbetat och som ger lägst antal tvillinggraviditeter i landet. Under hösten har dr P-O Karlström, konsult åt Socialstyrelsen, redovisat Sverigesiffrorna vid ett par möten i Stockholm (läs mer under Resultat och Vetenskap).

Ett annat viktigt resultat som våra statistiker just tagit fram, är att totala antalet graviditeter per ägguttagning faktiskt ändå är högre än tidigare! Detta beror på att fler embryon kan frysas in, och ge upphov till graviditet om inte den första återföringen resulterat. Detta är nya och lite oväntade resultat: att oftast återföra ett embryo i stället för två ger alltså inte bara färre tvilinggraviditeter, utan också totalt fler graviditeter! Man behöver alltså inte frukta att man "missar" en graviditet om man använder vårt system för att välja att återföra ett eller två embryon. Metoden uppmärksammas nu allt mer över världen, och under våren 2008 är vi inbjudna att föreläsa om den i bl a England och Holland.

Vi gläds också åt alla positiva omdömen vi får från våra patienter om det bemötande ni får här. Valda citat från vår gästbok finns nu inscannade här på hemsidan under rubriken "Gästboken". Tack för allt beröm, det värmer!

Hjärtligt välkomna till oss under 2008! Vi öppnar igen 7 januari.

Längden på menscykeln kan förutsäga din chans att lyckas med IVF!

Onsdag 19 september 2007

En stor undersökning på Linnékliniken visar att patientens genomsnittliga menscykel har ett samband med hennes chans att lyckas med en IVF-behandling. Studien har gjorts av dr Thomas Brodin på Centrallasarettet i Eskilstuna tillsammans med kollegorna Jan Holte och Torbjörn Bergh på Linnékliniken och statistikerna Lars Berglund och Nermin Hadziosmanovic på Uppsala Clinical Research Center, Uppsala Universitet.

Nära 7000 IVF-behandlingar studerades. Patienterna fick före behandlingen uppge så detaljerat som möjligt hur långa menscykler de haft under det senaste året. De siffrorna ställdes sedan i relation till behandlingsresultatet. Vi fann därvid att chansen att få barn vid en behandling var nära dubbelt så stor i genomsnitt för en kvinna som hade menscykler på 34 dagar eller mer, jämfört med de som hade cykler på ca 25 dagar. Mellan dessa ytterligheter i cykellängd sågs en stegvis förändring i chansen att lyckas med behandlingen för varje två-dagars skillnad i cykellängd.

Åldern påverkar både menscykelns längd och chansen att lyckas med IVF. I genomsnitt har en kvinna kring 40 år två dagar kortare cykel än en kvinna strax under 30 år. Med ökande ålder minskar förstås chansen att lyckas med behandlingen, men de två effekterna, av ålder och cykellängd, är oberoende av varandra.

Hur kan nu detta helt nya fynd förklaras? Det hänger ihop med den s k äggstocksreserven, dvs i princip antalet ägg som finns i äggstockarna. Ju färre ägg som återstår, desto kortare tid tar det till ägglossning, och desto kortare blir hela menscykeln. Och ju färre ägg som finns i äggstockarna, desto mindre chans finns det att ett helt perfekt ägg ska hittas vid behandlingen.

Äggstocksreserven bestäms av ärftlighet och ålder fr a, men också rökning, operationer på äggstockarna eller tidigare inflammationer kan påverka.

På Linnékliniken bedrivs sedan ett tiotal år forskning på detta område. Under rubrikerna Resultat och Vetenskap kan du läsa mer om vilka fynd vi gjort, och vilka andra metoder vi utvärderat för att mäta äggstocksreserven.

Studien om cykellängden har just blivit accepterad för publikation i den ledande amerikanska tidsskriften Fertility & Sterility.